äntligen


Igår var jag hemma med våra stackars små astma-pojkar, Ludvig hade hostat så fruktansvärt mycket under natten och på morgonen att det inte gick att ha honom på dagis. Får han ett anfall måste man ju kunna ge honom medicin och så, vilket de förståeligt nog inte vill ha ansvar för på dagis. Iaf, på kvällen när per kom hem från jobb fick jag ytterligare en liten sötnos att ta hand om, Ronja. Per och Micke åkte nämligen ner och tittade på en bil nere i löddeköpinge.

Han ringde på vägen hem sen, och sa att det inte blivit något för att det var en massa tjorv och så. För er som inte vet det är man fruktansvärt låst utan bil ute i ekeby, jag kommer inte ens ihåg när vi storhandlade senast (även om det nu inte är det jag längtat mest till). Jag började bli smått desperat faktiskt, och tyckte i ärlighetens namn att karln blivit nog så petig med de potentiella bilarna de tittade på.

När de kom hem igen så hörde jag att han tutade utanför fönstret. Tittade ut och såg detta:

car

Äntligen! :D
Så typiskt Per att luras så, men jag kan förlåta honom, för (än så länge) är bilen underbar. Nu hoppas vi bara att det håller i sig... ;)

Kommentarer
Postat av: Bodil

Glad att ni äntiligen har bil. jag fattar hur jobbigt det har varit att bo här och inte ha bil.

2009-09-08 @ 13:52:08
Postat av: Emma (à la mini-tytter)

wiiii! va Fin den är! Jag minns när Lukas fick ett sånt hemskt anfall en natt här uppe! Jag kan säga att inte bara mormor och mamma hjärtat pickade utan även mosters (vilket jag tycker är en högre ställning än både mormor och mamma rollen mohahaha:P) Det var så synd om lillen! Men iaf bigsis! SNART KOMMER JAG!!! och då får ni hämta mig i fet ferrarin!

2009-09-12 @ 21:25:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0